Inledning

Likabehandlingsarbetet utgår från Alléskolans vision att skolans kännetecken är trygghet, tillit, delaktighet, tillgänglighet, integration och acceptans. Alléskolans likabehandlingsarbete ska präglas av en vilja att möta andra människor med öppenhet och nyfikenhet. Mötet mellan människor ska öka acceptansen och toleransen mellan olikheter, att öppna upp för nya lärdomar.

Varför likabehandlingsarbete?

Undersökningar och forskning visar på att skoltrivsel är en viktig faktor för att klara skolan och ha en god hälsa. Skolan har därför ett ansvar att ha ett långsiktigt systematiskt arbete för att främja skoltrivsel och förebygga kränkningar och diskriminering.

Denna likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling innehåller en bakgrund och begreppsförklaring samt en beskrivning av hur Alléskolan arbetar för att främja och förebygga diskriminering och annan kränkande behandling. Den beskriver också våra rutiner för att upptäcka och åtgärda kränkningar samt de åtgärder vi avser genomföra under läsåret 2021-22. Varje program tar fram en aktivitetsplan för läsåret med främjande och förebyggande aktiviteter.

Ett systematiskt och målinriktat likabehandlingsarbete uppnås genom att

• skapa en skola fri från kränkningar, trakasserier och diskriminering
• skapa mötesplatser mellan människor
• skapa förståelse för olikheter
• förbereda elever för arbetslivet
• uppmuntra till ett normkritiskt förhållningssätt

Under läsåret 2021-22 kommer två områden särskilt att uppmärksammas; kulturmöten och HBTQI-frågor.
Detta sker på olika vis genom informationsinsatser, temalektioner eller liknande.

Genomsyrande perspektiv och definitioner

Elevdelaktighet

Det finns olika perspektiv på vad delaktighet och inflytande i skolan innebär. Det handlar dels om att eleverna tillägnar sig faktiska kunskaper om hur ett demokratiskt samhälle fungerar, dels vilka rättigheter och skyldigheter en medborgare har. Det handlar också om att de får möjligheter att göra sin röst hörd och ges tillfälle att vara aktiva i undervisningen.

Jämställdhet

Jämställdhet är när kvinnor och män har samma möjlighet att forma samhället och sina egna liv. För att kvinnor och män ska ha samma makt så måste de ha samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter.

Jämlikhet

Jämlikhet handlar om alla människors lika värde och om möjligheten i samhället för olika grupper, till exempel beroende på hudfärg, religion, funktionsnedsättning eller kön. Ibland blandas orden jämställdhet och jämlikhet ihop. Jämlikhet handlar om alla och jämställdhet handlar om just killar och tjejer.

Sexism

Sexism innebär fördomsladdad diskriminering, förtryck eller utnyttjande av människor enbart på grund av könstillhörighet. Diskriminering av båda könen på grund av deras könsroller, det vill säga kulturellt betingade stereotyper om kvinnlighet och manlighet har fått ett allt starkare fokus.

Genus

Med genus menas det sätt som killar och tjejer förväntas vara och bete sig på. Andra ord för ungefär samma sak är också könsroll eller socialt kön. En del tror att vissa egenskaper hos killar och tjejer mest är medfödda. Andra tror att det mest beror på uppfostran och hur man påverkas av andra.

Tillgänglighet

Tillgänglighet är ett begrepp som beskriver hur väl en organisation, verksamhet, lokal eller plats fungerar för barn och elever oavsett funktionsförmåga. Tillgänglighet är de förutsättningar som krävs för att alla barn och elever ska kunna vara delaktiga i en inkluderande skolverksamhet. Att utveckla verksamhetens tillgänglighet innebär att anpassa den pedagogiska, den fysiska och den sociala miljön i relation till barns och elevers lärande. Arbetet ingår i verksamhetens kvalitetsarbete, i det pedagogiska utvecklingsarbetet och som ett stöd för likabehandlingsarbetet. Lärmiljön ska vara utformad så att alla barn, elever och studerande kan inhämta, utveckla och nå kunskaper och värden.

Ett normkritisk förhållningssätt

Syftet med att tillämpa ett normkritiskt perspektiv är att synliggöra, problematisera och förändra de föreställningar och normer som ligger till grund för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Tänk på att normer både kan vara omedvetna och medvetna och därför är det viktigt att diskutera dem för att de ska bli synliga. Att tillämpa ett normkritiskt perspektiv innebär att fokusera på de normer och maktstrukturer som påverkar själva utbildningen och skolan som social arena. Tonvikten ligger på att synliggöra fördelar för personer som matchar normen och nackdelar för elever som inte vill eller kan leva upp till stereotypa och begränsande föreställningar och förväntningar. Normkritiskt arbete handlar alltså om att:

• synliggöra normer
• ifrågasätta normer 3
• synliggöra privilegier
• granska sin egen position

Heteronormativitet

En norm kan beskrivas som ett sätt som vi förväntas leva efter, heteronormen slår fast att heterosexualitet är det normala. Människors sexualitet kan se ut på många sätt, liksom vilken typ av familjeband vi skapar. Ändå förväntas det att vi lever efter normen. Genom att göra oss medvetna om dessa osynliga mönster kan vi bli uppmärksamma på olika människors olika behov och förutsättningar och skapa bättre möjligheter för att alla att bli synliga och få ett gott liv.

Etnicitet

Med etnisk tillhörighet menas en individs nationella eller etniska ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Etnisk tillhörighet handlar om hur du identifierar eller uppfattar dig själv. Det är alltså individen själv som definierar sin eller sina etniska tillhörigheter utifrån sin bakgrund och sin individuella historia.

Definitionerna är hämtade från:

Skolverket, UMO – Ungdomsmottagningarnas hemsida, Specialpedagogiska skolmyndigheten, Diskrimineringsombudsmannen, Forum för levande historia

Lagar gällande diskriminering och kränkande behandling

Lagar som styr arbetet mot kränkande behandling och diskriminering:

• Skollagen (2010:800)
• Diskrimineringslagen (2008:567)

Skolinspektionen är tillsynsmyndighet över skolan. Barn- och elevombudet (BEO) övervakar 6:e kapitlet i Skollagen och ska tillsammans med diskrimineringsombudsmannen (DO) arbeta för att motverka kränkningar, diskriminering och trakasserier.

Huvudmannen för skolverksamheten, Sydnärkes utbildningsförbund, ansvarar för att anställda och uppdragsgivare följer de skyldigheter som anges i lagen när de handlar i tjänsten.

I lagtexterna görs följande definitioner:

• Diskriminering: ett övergripande begrepp för negativ och kränkande behandling av individer eller grupper av individer utifrån de sju diskrimineringsgrunderna (se nedan).
• Trakasserier: ett uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har koppling till någon av de sju diskrimineringsgrunderna.
• Kränkande behandling: ett uppträdande som kränker en elevs värdighet. Under denna definition hamnar allt som upplevs kränkande av en elev och som inte faller under ovanstående definition och inte kan kopplas till diskrimineringsgrunderna.

De sju diskrimineringsgrunderna:

• Kön – att bli annorlunda eller orättvist behandlad på grund av sin könstillhörighet.
• Könsöverskridande identitet eller uttryck – att bli annorlunda eller orättvist behandlad på grund av hur man uppfattar sitt kön eller hur man uttrycker sig eller uppfattas uttrycka sig irelation till kön.
• Etnisk tillhörighet – att bli annorlunda eller orättvist behandlad på grund av sin hudfärg eller sitt etniska eller nationella ursprung.
• Funktionsnedsättning – att bli annorlunda eller orättvist behandlad för att man har varaktiga fysiska, psykiska eller intellektuella begränsningar. Sedan 1 januari 2015 ingår bristande tillgänglighet som en form av diskriminering i Diskrimineringslagen.
• Sexuell läggning – att bli annorlunda eller orättvist behandlad på grund av att man tillexempel homosexuell, bisexuell eller heterosexuell.
• Religion eller annan trosuppfattning – att bli annorlunda eller orättvist behandlad på grund av sin religion eller trosuppfattning.
• Ålder – att bli annorlunda eller orättvist behandlad på grund av sin ålder.

Ansvarsfördelning

Rektorerna tillsammans med övrig ledning på Alléskolan ansvarar för:

• Att driva ett systematiskt arbete för att främja elevers lika rättigheter och förebygga att
  diskriminering, trakasserier och kränkande behandling förekommer. Likabehandlingsgruppen
  ansvarar för att driva arbetet.
• Att säkerställa att personal har rätt information och kompetens för arbetet med att främja
  likabehandling och motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Detta
  sker via implementeringsarbete samt vid planering av kompetensutveckling.
• Att årligen utvärdera tidigare plan samt upprätta en ny likabehandlingsplan och plan mot
  kränkande behandling i samarbete med personal och elever.
• Att utredning görs och åtgärder vidtas vid förekomst av diskriminering, trakasserier eller
  kränkande behandling. (se Skolans rutiner för utredning och dokumentation vid kränkning)

Lärare och övrig skolpersonal på Alléskolan ansvarar för:

• Att aktivt arbeta med skolans likabehandlingsarbete genom att:
  • inom sitt ämne/område arbeta med mänskliga rättigheter, normer och värden
  • regelbundet reflektera över de normer och förhållningssätt som förmedlas via undervisning och övrig kontakt med eleverna.
  • regelbundet granska val av material och litteratur i undervisningen
• Att uppmärksamma om det förekommer diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling och vidta åtgärder.
• Att följa skolans rutiner för utredning och dokumentation.

Elever på Alléskolan bidrar genom:

• Att delta i skolans likabehandlingsarbete.
• Att påtala diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling, som förekommer på skolan, till klassföreståndare/mentor, lärare, rektor eller personal som tillhör elevhälsoteamet till exempelvis skolsköterska eller kurator.

Förväntningar

Som elev kan du förvänta dig av oss att vi…

• bemöter dig med respekt.
• bryr oss om dig.
• kommer att göra allt vi kan för att förebygga och hjälpa om du råkar ut för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling.
• kommer att ingripa vid alla former av kränkande tilltal.
• kommer att göra allt för att du ska få så mycket kunskaper som möjligt.
• tillhandahåller en trivsam, säker och hälsosam miljö som främjar lärande.
• följer våra rutiner i handlingsplaner och policydokument.

Vi förväntar oss av dig som elev att du…

• bemöter andra med respekt.
• tilltalar varandra respektfullt
• aldrig bidrar till att någon blir trakasserad eller kränkt.
• ska vara rädd om material och lokaler.
• passar tider och tar ansvar för skolarbetet.
• följer rutiner i handlingsplaner, policydokument och ordningsregler.

Arbetsgång under året

Följa upp och utvärdera

För att likabehandlingsarbetet ska vidareutvecklas och för att Alléskolans verksamhet och organisation ska kunna lära av och ha likabehandlingsplanen som ett levande och aktivt dokument i vardagen måste arbetet kontinuerligt följas upp och utvärderas. Alléskolan har valt olika sätt att utvärdera sitt likabehandlingsarbete. Detta sker bland annat via enkäter om trivsel och trygghet, elevhälsosamtal, utvecklingssamtal samt en genomgång av föregående års aktiva åtgärder.

Kartlägga

För att Alléskolan ska kunna bedriva ett framgångsrikt likabehandlingsarbete krävs att vi kartlägger hur verksamheten ser ut och var det kan finnas risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Kartläggningen kan ske på olika sätt, bland annat genom enkäter, samtal på klassråd, skyddsronder, tillbudsrapporter, anmälan till huvudman utvecklingssamtal och i möten med föräldrar, vårdnadshavare eller gode män. Målet är att skolan ska få in information om eventuell förekomst av diskriminering och kränkande behandling och att kartläggningen ska analyseras för att rätt insatser och åtgärder ska kunna planeras. Resultat från enkäterna ska återkopplas till personal och elever

Enkäter:

• Min skolmiljö genomförs under vårterminen och syftar till att ge underlag till kartläggningen av verksamheten. Enkäten innehåller frågor om trygghet, trivsel, studiemiljö, kränkningar och diskriminering. Alla elever på skolan erbjuds att delta i enkäten.
• ELSA – Elevhälsosamtal Sammanställt och Analyserat. En sammanställning av resultatet från elevhälsosamtalen hos skolsköterska som görs i år 1 varje läsår.

Främja

Likabehandlingsarbetet på Alléskolan ska främja elevers lika rättigheter och möjligheter. Arbetet ska bedrivas kontinuerligt, systematiskt och målinriktat. Arbetet ska integreras i den ordinarie undervisningen, återspeglas i personalens förhållningssätt och även i valet av litteratur för undervisningen. På Alléskolan handlar det främjande arbetet om att identifiera och stärka de positiva förutsättningarna för likabehandlingsarbetet. Arbetet ska utgå från skolans uppdrag, som är att arbeta för respekt för de mänskliga rättigheterna och för demokratiska värderingar. Det främjande arbetet på Alléskolan genomförs oavsett aktuella problem och riktas till alla elever.

Förebygga

Det förebyggande likabehandlingsarbetet handlar om att avvärja de risker för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling som finns i verksamheten. Det förebyggande arbetet på Alléskolan utgår från de utvecklingsområden som uppmärksammats vid kartläggningen. Förebyggande aktiviteter och likabehandlingsgruppens kontinuerliga arbete är en del av detta förebyggande arbete.

Åtgärda

Som personal eller elev på Alléskolan måste man agera snabbt och direkt när misstanke finns om att en elev kan ha blivit utsatt för trakasserier, diskriminering eller kränkande behandling. För detta arbete finns tydliga rutiner på Alléskolan. (se rubriken Skolans rutiner för utredning och dokumentation)

Implementering av likabehandlingsplan

• Ledningen: Representanter från likabehandlingsgrupp går igenom plan med ledningen.
• Personal: Chef går igenom planen med anställda
• Aktivitetsplaner på programnivå: Rektor, programledare och representant från elevhälsan planerar tillsammans vilka insatser som ska genomföras.
• Elever: Klassföreståndare eller mentor går igenom likabehandlingsplanen med eleverna.
• Likabehandlingsplanen publiceras på skolans webbplats.
• Vårdnadshavare: Informera på informationsmöte och på skolans webbplats

Min skolmiljö:

• Analys av resultat
• Resultat och stödmaterial till detta tas fram av likabehandlingsgruppen samt kuratorer.
• Resultat för materialet presenteras för ledningen och all personal
• Klassföreståndare och mentor arbetar med materialet med eleverna.

Uppföljning och utvärdering av insatser 2020-21

Uppföljning och utvärdering visar att de flesta mål är helt eller delvis genomförda. Erfarenheter och förbättringar ligger tillsammans med resultat för kartläggningsarbetet till grund för 2021-22 års plan. Distansundervisning och distansarbete på grund av pandemin medförde att det systematiska arbetet fick göras på ett annat sätt och vissa aktiviteter uteblev. Min skolmiljö genomfördes på vårterminen. Enkätfrågor reviderades och innehåller även frågor och trygghet.

Kartläggning

Sammanfattning av resultat från enkäten “Min skolmiljö 2021” Undersökningen genomfördes v 18-20 och svarsfrekvensen var 68 %

Trivsel och klimat på Alléskolan och i klasserna

Majoriteten av eleverna, 94,2 % trivs bra eller mycket bra på Alléskolan. Majoriteten av eleverna, 95 % känner sig väldigt trygg eller trygg på Alléskolan.

Kränkande behandling, trakasserier och diskriminering

Drygt 6 % procent av de som svarat på enkäten uppger att de utsatts för kränkande behandling eller trakasserier under läsåret. Av de som uppgett sig vara utsatta för kränkning är det vanligast att bli retad, utfryst och utsatt för ryktesspridning.

Drygt 7 % av de som svarat på enkäten upplever att de utsatts för diskriminering under läsåret (sämre eller orättvist behandlad av skolpersonal). Av diskrimineringsgrunderna är det vanligast att man utsätts på grund av sin etniska tillhörighet och kön.

Urval av förslag från elever på vad som är viktigt för att trivas och känna sig trygg på Alléskolan:

• Att man har en bra klass och att lärarna behandlar alla lika och hälsar.
• Att man känner folk, inte enbart i klassen utan i andra klasser med.
• Mer anställda som kollar cafeterian oftare.
• Att man vet var man kan vända sig om man känner sig orättvist behandlad eller kränkt/diskriminerad.
• Att inga utomstående ska vistas här.
• Lugna miljöer och platser som man alltid kan vara på rasterna.
• Veta var Exit-utgångarna finns.
• Kompisar att umgås med på rasterna.
• Större matsal.
• Nyare och fräschare möbler.
• Mer aktiviteter på rasterna.
• Att vi pratar mer om hur man respekterar varandra utifrån kön, hudfärg, sexuelitet etc.

Förslag på insatser

Arbete med elever

• Stötta elever så att de vågar berätta för skolpersonal när de utsatts för kränkande behandling och eller diskriminering. Ge elever information om händelseförlopp vid anmälan om kränkning och diskriminering.
• Arbeta för elevernas arbetsmiljö i skolan och klassrummet
• Återkoppla resultatet av enkäten till eleverna
• Öka elevdelaktighet i arbetet med att främja trivsel och likabehandling, men även inom andra områden.
• Använda resultatet som underlag för diskussioner bland elever

Arbete med organisation och personal

• Samverkan mellan elevhälsa och lärare – Hur bygger vi tilltro och relation till eleverna?
• Respekt och tillit är viktiga ledord som vi behöver arbeta med i praktiken tillsammans
• Rektor informerar samtliga lärare om vikten av att min skolmiljö genomförs av samtliga elever.
• Återkoppling av resultat till alla målgrupper. Direktion, ledning, elevhälsan, lärare och övrig personal.
• Använda resultatet som underlag för diskussioner bland personal.
• Fortsatt arbete för att öka trivsel presenteras i likabehandlingsgruppens aktivitetsplan.
• Årlig information om likabehandling till samtlig personal.
• Förbättra information om skolans arbete med likabehandling
• Aktivitetsplan utifrån programnivå utifrån bland annat min skolmiljö.

Skolans rutiner för utredning och dokumentation vid kränkning

All personal på skolan har skyldighet att ingripa då de ser att någon elev blir illa behandlad eller trakasserad.

Om diskriminering på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionsnedsättning, ålder eller annan kränkande behandling framkommer ska likabehandlingsplanens rutiner tillämpas.

Om du eller någon annan du känner blir utsatt, ska du berätta om det som skett för din klassföreståndare/ mentor, lärare, rektor, kurator, skolsköterska eller annan personal. Den person som du har berättat för ansvarar sedan för att arbeta vidare.

Den kränkte – personalen ska alltid ta hänsyn till den utsattes upplevelse av kränkningen och förtydliga att skolan inte på några omständigheter accepterar kränkande behandling. Lärare eller annan personal som får kännedom om en kränkning ska först lyssna på eleven som tar kontakt. Följande frågor bör ställas:

• Vad har hänt? Hur ofta?
• Hur länge?
• Vem/vilka är inblandade?
• Hur upplever eleven händelsen och vad har eleven för önskemål? Samtalet dokumenteras av personalen enl. dokumentet Kränkningsärende

Det är viktigt att informera eleven om att ett uppföljningssamtal kommer att ske. Rektor och kurator kan alltid konsulteras. Rektor ska alltid informeras via blanketten Anmälan om kränkande behandling.

I det fall en elev upplever sig kränkt av en lärare eller annan skolpersonal kontaktar eleven någon av rektorerna på skolan. Dokumentation och frågeställningar görs enl. ovan.

Den/de som kränkt – personal tar ett första samtal med den/de som kränkt för att få dennes/deras bild av vad som hänt. Om fler personer är inblandade i händelsen görs samtalen enskilt och inte i grupp. Ovanstående frågeställningar bör ställas även vid detta samtal. Samtalet dokumenteras av personal enl. dokumentet Kränkningsärende .

En ny samtalstid för uppföljning bokas. Vid behov konsulteras rektor och/eller kurator. Rektor ska alltid informeras via blanketten Anmälan om kränkande behandling.

Lärare och annan skolpersonal – läraren eller annan skolpersonal som fått kännedom om kränkningar kan kontakta elevhälsoteam eller rektor, som i sin tur kan ge råd, stöd och vägledning. Tillsammans beslutas om en anmälan till polis eller socialtjänst ska göras. Kartläggande samtal skall syfta till att få reda på kränkningens karaktär och ligger sedan till grund för vilken åtgärd som ska vidtas. Skolans personal ska ta in information om händelsen men hålla sig neutrala. Det är viktigt att den som ansvarar för kartläggningen tar in relevant information om situationen. Dokumentationen scannas in och sparas i elevakt i datasystemet PMO.

Vårdnadshavare – vårdnadshavare till den kränkte och den/de som kränkt ska snarast kontaktas, helst under det första dygnet, då personalen fått kännedom om händelsen. Elevhälsoteamet och rektor kan konsulteras.

Åtgärder – målet med åtgärderna är att en trygg situation ska skapas. Elevhälsoteamet ska bistå med åtgärder, material och stöd i klasser där mobbning/trakasserier och kränkning förekommer. Åtgärden ska avhjälpa den akuta situationen och ge långsiktiga lösningar. Vid mindre grova kränkningar kan man upprätta en överenskommelse tillsammans med de berörda eleverna om t.ex. hur den kränkte och den som kränkt kan förhålla sig till varandra. Vid grova brott, som misshandel och sexuella övergrepp, beslutar rektor om avstängning för den som begått brottet. Polisanmälan ska alltid göras av rektor.

Dokumentation och uppföljning – varje misstanke om kränkning ska dokumenteras. Utredningen, åtgärden och uppföljningen dokumenteras på särskilda blanketter som finns på Alléskolans intranät samt som bilagor till denna handlingsplan.

När personer påverkas av hedersrelaterat våld eller förtryck ska skolan överväga konsekvenserna av att vårdnadshavaren kontaktas. Det gäller både vårdnadshavare till den utsatte och den som är utsatt. Det är alltid den som lever under sådana omständigheter som avgör hur kontakten ska ske. Skolan ska i dessa fall rådfråga expertis. Se även separat dokument Alléskolans handlingsplan när elever riskerar att utsättas för hedersrelaterat våld och förtryck.

Vid diskriminering eller kränkande behandling ska alltid rektor informeras!

Övriga dokument

Min skolmiljö 2021
Främjande och förebyggande insatser på programnivå

Blanketter

Kränkningsärende
Anmälan om kränkande behandling enligt 6 kap 10